Sex & Depression - vilket kaos!!
Jaa Du... Det är väl känt att många tappar sexlusten vid en depression. Men ingen pratar om det!! Jag tänker inte heller göra det, för sex är inget jag bryr mig om i det skedet av sjukdomen när jag funderar över om jag vill leva eller inte. Min partner insåg nog det också, även om han fick till det vid något tillfälle bara för att jag hade kvar något minne av vad han betydde för mig. Jag är gift sen flera år och när jag efter flera månader blev bättre i depressionen vaknade livslusten och därmed annan lust också. Det var väldigt trevligt tyckte inte minst min man.
Men senare i bättringskurvan börjar andra tankar komma:- vem är jag, vad vill jag, vad känner jag????!!!!!
Som en brev på posten kom någon slags kris som ingen förvarnat mig om! Vad 17!!! Här har jag överlevt en depression och håller på att återfödas till liv igen och så blir mitt INRE JAG som ett okänt väsen!
Det känns som ett ringlande ormbo inom mig. Jag som varit världens mest stabila person vet inte vad jag ska ta mig till med mig själv, mitt liv, min man, mina hundar, mitt arbete. Är det en 40-årskris i förtid? En utvecklingskris som kan förväntas komma efter en tids svår sjukdom? Jaa, inte vet jag??!! Jag bara är den som har den..........
Åter till sex. Min man vill definitivt ha det och så snart som möjligt. Men vad kan jag göra - jag har aldrig haft sex bara för sakens skull (kalla mig gammaldags och pryd om Du vill) och jag kan inte ha det ens med min man om jag inte har lust. Flörta hör till sunda nöjen för alla anser jag, men något mer gör jag bara inte om vi inte har en relation. Med min man önskar jag lite romantik, kanske skulle det kunna döva ormboet inuti mig så mina känslor för honom vaknar som tidigare. Men det är svårt att få romantik av honom. Senast jag kort berättade hur jag mådde och frågade honom hur han mådde, så sa han: Jag är varm. Och kåt. Och han har svårt att förstå varför hans tjusiga fru som har blivit bättre helt plötsligt fått ett ormbo inuti sig och inte har LUST. Han tar direkt illa vid sig. SSSSuck... (om jag får skämta utifrån ormboet..) Känner Du igen det här?........
Jag sa för nån dag sen att vi kanske kan vara särbos en tid framöver? Så kan jag i lugn och ro värka fram vem jag är, och han behöver inte gå och irritera sig på mig. Då blir det skilsmässa sa han. Jaa, jag försökte bara vara kreativ...
Ingen vet hur allt det här slutar. Man får ta en dag i taget. Det är bara så attans svårt när man bär ett ormbo inuti sig. Vi funderar på att göra något tillsammans - kanske gå ut en kväll. Rött vin är ju känt, såg jag nånstans, att locka fram kvinnors lust. Jag kanske ska försöka med det, tycker ju om det. Men i denna värme föredrar jag cider.
OBS - Du ska aldrig blanda potentiellt farliga mediciner och alkohol!!!
Har Du en depression ska Du helst avstå helt från alkohol tills du är färdigmedicinerad!!!! (Vilket jag varit bra på och därför kan unna mig några cider tillsammans med förhoppningsvis ett romantiskt manssällskap!)
Men senare i bättringskurvan börjar andra tankar komma:- vem är jag, vad vill jag, vad känner jag????!!!!!
Som en brev på posten kom någon slags kris som ingen förvarnat mig om! Vad 17!!! Här har jag överlevt en depression och håller på att återfödas till liv igen och så blir mitt INRE JAG som ett okänt väsen!
Det känns som ett ringlande ormbo inom mig. Jag som varit världens mest stabila person vet inte vad jag ska ta mig till med mig själv, mitt liv, min man, mina hundar, mitt arbete. Är det en 40-årskris i förtid? En utvecklingskris som kan förväntas komma efter en tids svår sjukdom? Jaa, inte vet jag??!! Jag bara är den som har den..........
Åter till sex. Min man vill definitivt ha det och så snart som möjligt. Men vad kan jag göra - jag har aldrig haft sex bara för sakens skull (kalla mig gammaldags och pryd om Du vill) och jag kan inte ha det ens med min man om jag inte har lust. Flörta hör till sunda nöjen för alla anser jag, men något mer gör jag bara inte om vi inte har en relation. Med min man önskar jag lite romantik, kanske skulle det kunna döva ormboet inuti mig så mina känslor för honom vaknar som tidigare. Men det är svårt att få romantik av honom. Senast jag kort berättade hur jag mådde och frågade honom hur han mådde, så sa han: Jag är varm. Och kåt. Och han har svårt att förstå varför hans tjusiga fru som har blivit bättre helt plötsligt fått ett ormbo inuti sig och inte har LUST. Han tar direkt illa vid sig. SSSSuck... (om jag får skämta utifrån ormboet..) Känner Du igen det här?........
Jag sa för nån dag sen att vi kanske kan vara särbos en tid framöver? Så kan jag i lugn och ro värka fram vem jag är, och han behöver inte gå och irritera sig på mig. Då blir det skilsmässa sa han. Jaa, jag försökte bara vara kreativ...Ingen vet hur allt det här slutar. Man får ta en dag i taget. Det är bara så attans svårt när man bär ett ormbo inuti sig. Vi funderar på att göra något tillsammans - kanske gå ut en kväll. Rött vin är ju känt, såg jag nånstans, att locka fram kvinnors lust. Jag kanske ska försöka med det, tycker ju om det. Men i denna värme föredrar jag cider.
OBS - Du ska aldrig blanda potentiellt farliga mediciner och alkohol!!!
Har Du en depression ska Du helst avstå helt från alkohol tills du är färdigmedicinerad!!!! (Vilket jag varit bra på och därför kan unna mig några cider tillsammans med förhoppningsvis ett romantiskt manssällskap!)
Kommentarer
Trackback
